23:29:00
Stunder när längtan är som mest
Hej! Har inte haft nån aning om va jag ska skriva de senaste dagarna :( Öhm.. Jag är fortfarande dålig på att lägga mig i tid. I helgen har jag lagt mig halv ett två dar i rad. Vilket visade sig på tåget idag. Somnade så nästan..
Nu hände något lustigt. Jag låter dramatisk - men nu känner jag att nästan hela mitt liv förstördes. 😶. Shit, jag kan inte förklara detta. Men jag upptäckte att jag blev grovt lurad för ett par månader sen. Shit. Det går inte göra något bra åt det. Jag vill inget hellre än att försvinna. Jag har pratat om att vissa stunder vill jag det mer än andra, och detta är bland dom. Dom starkaste stunderna. Känns inte som någon kan eller vill hjälpa mig heller. This battle I have for my own. I don't think so, but maybe I will give up.
Jag vet att jag skrev det plötsligt, men det kom ännu plötsligare för mig nu, denna natt. Konstigt, inga tårar kommer. Bara inombords gråter det. Imorgon kommer jag va som vanligt, skratta le och vara duktig. När jag kommer tillbaka till det mörka rummet rinner minnena över mig, såna jag aldrig varit med om innan. De som bryr sig är få, men dom finns där. Och det är jag tacksam för, även om det kan va svårt att fatta att det är just jag.. Men jag försöker hålla mig stark. Vad som nu räknas som stark.