callshappines.blogg.se

2016-01-31
23:29:00

Stunder när längtan är som mest

Hej! Har inte haft nån aning om va jag ska skriva de senaste dagarna :( Öhm.. Jag är fortfarande dålig på att lägga mig i tid. I helgen har jag lagt mig halv ett två dar i rad. Vilket visade sig på tåget idag. Somnade så nästan..
Nu hände något lustigt. Jag låter dramatisk - men nu känner jag att nästan hela mitt liv förstördes. 😶. Shit, jag kan inte förklara detta. Men jag upptäckte att jag blev grovt lurad för ett par månader sen. Shit. Det går inte göra något bra åt det. Jag vill inget hellre än att försvinna. Jag har pratat om att vissa stunder vill jag det mer än andra, och detta är bland dom. Dom starkaste stunderna. Känns inte som någon kan eller vill hjälpa mig heller. This battle I have for my own. I don't think so, but maybe I will give up.
 
Jag vet att jag skrev det plötsligt, men det kom ännu plötsligare för mig nu, denna natt. Konstigt, inga tårar kommer. Bara inombords gråter det. Imorgon kommer jag va som vanligt, skratta le och vara duktig. När jag kommer tillbaka till det mörka rummet rinner minnena över mig, såna jag aldrig varit med om innan. De som bryr sig är få, men dom finns där. Och det är jag tacksam för, även om det kan va svårt att fatta att det är just jag.. Men jag försöker hålla mig stark. Vad som nu räknas som stark.
2016-01-27
23:32:22

Ensam

Hej. Det är tråkigt när folk tar åt sig så mycket av det jag skriver. Jag menar inget illa, absolut inget personligt, även om man kan tro det ibland.. Jag har bara blivit väldigt sviken alltför många gånger av människor, vilket gör att min tillit för dom sänks. Har dragits allt mer till djuren, så hamnade jag här i Tenhult :) Trodde inte det i sjätte klass kan man säga. Men jag är så glad att jag valt just djurvård. Har tänkt väldigt många gånger att jag skulle gått häst istället. Men en ännu en stor fördel med att gå djurvård är att man har första tjing på hundstallet :D Skulle förmodligen inte fått en plats om jag inte gått djurvård. Nu är jag ju inte säker på om jag får en plats i tvåan, men jag har hopp om det. När en ny hund anländit till hundstallet får jag hopp - för då är jag en plats i kön närmre. Idag fanns en ny hund där - en glad liten Jack Russel 😛 En kompis trodde jag skulle kunna va på tredje plats, men vet inte. Får kanske reda på det till våren.. Men i alla fall, jag har extremt dåligt självförtroende som ni kanske märkt.. Så jag skriver väldigt nedsättande saker mot mig själv eller vad man ska kalla det. Hittar inget positivt hos mig faktiskt. Inte de flesta andra heller. Jag vill inte bry mig om vad andra tycker, det är ett mål jag har, men det blir ju så ändå. Innan har jag inte brytt mig om jag gråter in public, men när jag t.ex sitter på mattelektion och har som vanligt musik i öronen är det alltid så emotional som av någon anledning dyker alltid låten "keep holding on" upp och då tänker jag på när jag satt på mattelektion i högstadiet, både i sjuan och nian, och tänkte att jag SKA kämpa vidare och inte ge upp på något sätt, och det gjorde jag inte heller. Jag fick godkänt i alla ämnen, var skadefri och fortsatte med allt som vanligt. Vilken frihetskänsla det var att gå ut nian. Trodde jag skulle fått fler människor som kom och sa iaf hejdå till mig på avslutningen, men det var under förväntan, faktiskt. Men jag tillät mig inte att bli besviken, det var en allt för vardaglig situation. Nästan. Jag fick iaf typ två kramar, alltid nåt. Medans dom andra fick..20?:)    Jag håller på och lyssnar på samma låt hela tiden. Är det normalt? Varför ens fråga när jag redan vet svaret. Ätstörningsrösten är tack och lov det mesta av tiden borta, det är så skönt. Ett stort problem mindre. Men med det kan annat växa. AS rösten finns där tror jag. Tror det är den som talar. 
Du är ensam. Du blir bortglömd som snö i tö. Först är det ett tjockt lager med härlig, vit fluffighet, men ändåså kall när man bemöter den. Sen tinar den snabbt till frost och slask. Slask som alla vill undvika. Slasken blir flytande, rent vatten men som alla känner hopplöshet varje gång pölen ligger där på marken som man råkar halka i gräset ibland på. Sen torkar den ut, och det blir som om den aldrig existerat. Du är snart helt borta från deras minnen.
 My life is in pieces, all the time. And as soon as I fix one, another one goes down.
2016-01-26
22:24:33

Sådär halvbra

För ovanlighetens skull var skoldagen bra. Men resten av tiden har sugit. Jag började med att vakna tio i åtta och trodde jag försovit mig, så ja gick upp och sen kom jag på att jag var helt snurrig. För mitt alarm skulle inte ringa förräns om en halvtimme. Tänkte en stund om jag skulle stanna uppe eller lägga mig igen. Blev förbannad på mig själv men la mig igen utan att sova tror jag. Sen var skokdagen bra för jag hade endast djurvård. Lyckades för första gången fånga en chinchilla själv, och då var den inte ens i sin inhägnad, utan fritt springandes över hela gnagarstallet. Han bet mig lite innan men det fick bra ändå☺️ Kände att jag inte hjälpte till så där värst mycket men aja.. 
Efter skolan gick jag till Dennis, det var ljust så jag tänkte ta en promenad med honom, men han gick inte att fånga i hagen. Exakt samma sak som hände för ett par veckor sen. Han försökte gå på mig denna gången med. Men jag såg ju allting hela tiden och gick emot och som tur är flyttar han sig direkt alltid. Jag känner mig ranghög med honom men det är synd at han ska bli så tjurig och inte vill med. Det är bara på kvällen det går å ta in honom känns det som... Men jag fick borsta en annan ponny istället för ja tog mig mod att fråga om jag kunde hjälpa till 😄 Sen på internatet va det tänkt att jag skulle göra matte, men en person uppehöll mig på kik så det blev inget. Visade sig va en sån där som alla andra. Och dom säger det är fel att dra alla över en kam.. Iaf det jag fått uppleva. Skit rent ut sagt. Jag har ju gett upp sånt men jag dissar inte alla för det. Dom är bara ute efter en sak och jag ger det bara inte. Slut. Känner mig bekräftad på att vara en dålig människa när flera kallar mig samma saker så tårar nästan tränger igenom. Jag blir sviken gång på gång. Borde ju lägga av, men jag gör ju det aldrig. Man vill inte leva när man inte betyder nåt för någon. Går att förtränga det en stund, bara le och skratta. Men sen på kvällen återkommer det, och självmordstankar vill bli verklighet.
Djuren får mig alltid på bra humör, även om det failar ibland som med Dennis idag... Men det är fine.
✌️