callshappines.blogg.se

För ovanlighetens skull var skoldagen bra. Men resten av tiden har sugit. Jag började med att vakna tio i åtta och trodde jag försovit mig, så ja gick upp och sen kom jag på att jag var helt snurrig. För mitt alarm skulle inte ringa förräns om en halvtimme. Tänkte en stund om jag skulle stanna uppe eller lägga mig igen. Blev förbannad på mig själv men la mig igen utan att sova tror jag. Sen var skokdagen bra för jag hade endast djurvård. Lyckades för första gången fånga en chinchilla själv, och då var den inte ens i sin inhägnad, utan fritt springandes över hela gnagarstallet. Han bet mig lite innan men det fick bra ändå☺️ Kände att jag inte hjälpte till så där värst mycket men aja.. 

Efter skolan gick jag till Dennis, det var ljust så jag tänkte ta en promenad med honom, men han gick inte att fånga i hagen. Exakt samma sak som hände för ett par veckor sen. Han försökte gå på mig denna gången med. Men jag såg ju allting hela tiden och gick emot och som tur är flyttar han sig direkt alltid. Jag känner mig ranghög med honom men det är synd at han ska bli så tjurig och inte vill med. Det är bara på kvällen det går å ta in honom känns det som... Men jag fick borsta en annan ponny istället för ja tog mig mod att fråga om jag kunde hjälpa till 😄 Sen på internatet va det tänkt att jag skulle göra matte, men en person uppehöll mig på kik så det blev inget. Visade sig va en sån där som alla andra. Och dom säger det är fel att dra alla över en kam.. Iaf det jag fått uppleva. Skit rent ut sagt. Jag har ju gett upp sånt men jag dissar inte alla för det. Dom är bara ute efter en sak och jag ger det bara inte. Slut. Känner mig bekräftad på att vara en dålig människa när flera kallar mig samma saker så tårar nästan tränger igenom. Jag blir sviken gång på gång. Borde ju lägga av, men jag gör ju det aldrig. Man vill inte leva när man inte betyder nåt för någon. Går att förtränga det en stund, bara le och skratta. Men sen på kvällen återkommer det, och självmordstankar vill bli verklighet.