callshappines.blogg.se

2016-03-30
22:23:47

Babbel om mobil hästar,hundar

Hej! Har börjat få igång min nya mobil nu för sim-kortet hade äntligen kommit på posten. Så jag bara satte i dom och började forska så det känns som det är på g. Vet inte hur jag ska överföra kontakter och så, verkar som man måste in på datorn och skit..så jag tänker skriva av numrerna istället för att skriva is my thang och inte teknik... Då kanske jag äntligen kan lyssna på spotify i mobilen och Snapa vart som helst igen oxå!! Måste bara använda den mer för att förstå den.. Är ju en helt ny mobil nu, den är typ dubbelt så stor än min lilla iPhone 4S och så är det ju android nu istället. Har ju haft det men var så många år sen nu, var en samsung då med, nu är det ju Sony. Ah shit, det här blir säkert min sista mobil.. För jag kan inte fatta, å vill inte fatta heller med all denna skiten som kallas teknik. Men kommer bli svårt att lämna det sen eftersom jag är uppvuxen på det. Men jag hoppas den här håller länge nu och den dan när den tyvärr lackar ur hoppas jag att jag bor på mitt drömställe på landet 😍🤗  Då kommer ingen kunna kontakta mig och jag lever där för mig själv tillsammans med mina djur hahaha, som om någon ens skulle få tanken på att kontakta mig.. Nää, behöver dom inte mig behöver jag inte dom heller. Det är mitt fair-thinking. Hatar du mig-hatar jag dig. Är du snäll mot mig- är jag snäll mot dig. Ignorerar du mig- ja men då gör jag mitt bästa att ignorera sig också! Tror det är ganska viktigt ändå, att spegla den andra människan. Läste för ett par veckor sen att om man träffar en ny person ska man lägga märke till hur denne pratar. Om den pratar snabbt, pratar man oxå snabbt, om den pratar med ljud ton så gör man det oxå osv Då är det större chans att människan kommer gilla dig. Kan va bra å veta :) Antar att det beror på att alla är lite ego i grund och botten, man tänker främst på hur man själv har det. Å det tror jag är en naturlig instinkt, hur mycket man än bryr sig om andra är det alltid känslorna för sig själv som är starkast. Man blir mycket ledsnare om ens egen farmor dör än om ens kompis farmor gör det. Basic stuff. 
Nog första gången i mitt liv som jag har en vit mobil!
 
 
Var faktiskt på Gekås i måndags med mamma. Blev dyrt som vanligt, men alltid så nöjd. Vi köpte en sele faktiskt i storlek L! Kommer ju inte kunna använda den på ett tag eftersom det är när hunden är vuxen I know.. Vet därför inte hur jag ska göra när den är valp. Känns som det bara kommer bli halsband och retrieverkoppel eftersom det är det jag har. Så det får väl bli det. Om inte någon annan har något värdefullt tips..? Aja, vi köpte mest ben och sånt faktiskt (inte mina val) och en stor bia-bädd. Vet inte om den ska va hemma eller i Tenhult. Men i början hemma såklart.
Har börjat å klickerträna lite med Elsa faktiskt. Kommer ihåg för nåt år sen när jag skulle testa det, insåg absolut ingen mening med det men det var för jag inte visste hur man skulle hantera den där saken😅 Men efter en hundlektion i skolan fick jag mycket mer förståelse och har kunnat börja!:D Försåkte nåt nytt idag, "Do as I do" inte det lättaste precis. Försökte få Elsa att lägga tassen på en liggande schampoflaska. Sen att hon skulle välta den när den stod upp och hon totalt struntade i flaskan hon bara tittade på mig. Så vet jag inte om jag visade rätt för har inte kollat upp hur man lär dom just det. Bara såg nåt klipp med en tjej som gjorde det med sin hund - som verkligen kunde det då, för enbart "uppvisning" och inte hur man gjorde det haha. Men det var på fb så får väl kolla youtube nån dag om jag har tid och kommer ihåg det. Minns igår när det var så mycket i huvet för det var så mkt jag skulle göra kan man säga.. Idag var det lite lagom. Träffade min kontaktperson så åkte jag buss dit hon bor med Elsa på bussen oxå för första gången också. Hon satt i mitt knä och skakade men det gick bra annars. Så gick vi med alla tre hundarna och tog en fika efteråt. Haha typ standard för oss att gå med hundarna och fika :p Sen åkte vi till djurmagasinet och kollade på selar. Mest för hennes hundar då. Men jag gjorde nåt iaf så jag hade kul. Sen tog jag och Elsa buss hem och det gick ännu bättre, hon kunde ligga på golvet helt lugnt. Sen var det meningen att jag skulle till gymmet men var sååå sjukt trött 😣 Antagligen för jag varit uppe till klockan två på natten dom senaste tre/fyra dagarna.. Om inte fler. Så blev inget gym, och det gav mig såklart ångest. Men tack och lov inget dramatiskt. Förmodligen för mamma var bredvid mig (lika trött) och stöttade mig lite. Så vi får se om jag kan ta mig dit imon. Jag inser mer och mer hur viktigt det är att ha både styrka och kondition när man håller på med hästar. Har läst det flera gånger, hört av andra och såklart egna erfarenheter. Minns igår när jag skulle rida på raksträckan på vägen hem och jag tappade som vanligt höger stigbygel.. Var svårt att stoppa Kenny när han väl är igång så (hemkär på det) och när jag försökte komma åt stigbygeln råkade jag ju nudda med tåspetsen i hans sida så gåtan trodde att han skulle galoppera ÄNNU fortare 😥 Visst, jag klarar ju mig med en stigbygeln så men min balans är inte å lita på så därför vill jag stanna så fort som möjligt hehe. Vore ju underbart om man hade världsbäst balans och kunde skita i om man tappade en eller två stigbyglarna och kunde sitta kvar lika bra för det i vilken fart som helst. Hjaaaalp 😩 Att jag har brist på kondition har jag faktiskt inte känt av nån gång i ridningen nästan. Jag har klarat mig liksom. Jo, en gång när jag red ensam för en tränare på ridskolan blev det ju mer intensivt och i uppvärmningen skulle jag galoppera i en volt flera varv och jag blev så himla andfådd och tänkte vila vila vila måste pausaaa men jag överlevde😅 Var ju en stor häst med.. Skulle variera från fältsits och sitta ner. Det va ren hopplektion så vi hoppade studs med tre hinder efter varandra med och jag hade aldrig gjort det innan. Vilket var SUPERkul! Var så koncentrerad att jag nästan blev röd i ögonen efteråt haha. Önskar att fler såna lektioner skulle kommit. Känns som jag aldrig kommer hoppa med. Vilket är sorgligt, eftersom jag verkligen ville utvecklas i det och jag hade ett mål - att kunna hoppa 1 meter. Men det har väl skitit sig det med.. Shit vad jag babblar på märkte jag nu 😬 Men kan fortfarande säga att jag är såå tacksam över att jag har Kenny! Snällare unghäst får man leta efter! 
Tyckte detta var lite gulligt.. Precis som om hon säger "snällaaa får jag?.." Men det där är för stora vovvar xD
✌🏽️
2016-03-29
23:20:00

Hur ska jag hjälpa mig när jag inte ens vet problemet?

Jag känner att det börjar bli dåligt. Igen. Det går så jäkla mycket upp och ner att jag knappt tror det är sant. Nu när det är påsklov så ändras vanorna en del, och det gillar inte jag alls. Känner mig så fet, jämt. Det är ett år sen nu sen jag fick reda på att jag har anorexia. I början var det ju såklart jobbigt med recoveryn, men det var jag väldigt beredd på så det fick ändå hyfsat bra. Ibland fick jag bara sån ångest över all glass jag åt, eftersom dom matade in det i mitt huvud hela tiden. Å min as-hjärna säger åt mig att lyssna på andra, för andras ord påverkar mig väldigt mycket. Mycket mer än vad alla tror, och vad jag trott själv faktiskt.. Ibland kommer jag på mig själv med att utföra vissa handlingar och leva på ett sätt utgående ifrån vad ja hört andra säga. Ganska läskigt egentligen. Jag är glad att jag gjort behandlingen, men jag önskar att den inte skulle gått så fort fram. Nu har jag brister på mina mull-lår. Hemska är dom. Jag önskar jag fått mer rådgivning över hur jag kunde äta nyttigt och bra så att jag kunde träna upp min kropp samtidigt så allt kom i takt. Men nu bara tjatade dom om "ät glass, ät mera glass varje dag" och om jag fick ångest så "ät mat, det är inget fel på den. Den är bara bra, ju mer ångest man får desto mer ska man äta" Vilket jag tycker var helt fel. Det håller min icke-anorektiska sida till och med med om. När jag råkat äta för mycket så jag verkligen blir nertryckt av mina egna tankar så äter jag så lite som möjligt resten av dan sen, ibland ingenting. Beror på hur tidigt eller sent det händer. Men dom tankarna är väldigt upp och ner dom med. Som om den dör rösten bara kommer in när det passar den.. Jag låter så konstig när jag säger det här, det är jag medveten om. Jag är väldigt medveten om mig själv hur jag ser ut och bär mig åt. Men jag jobbar på att inte bry mig överhuvudtaget, för det är problemet - att jag bryr mig för mycket. En av sakerna som står på min bucketlist är "Feel free and stop worrying about what other people thinks" och det är en av dom som är högst upp just för att det är så viktigt för mig. Jag behöver någon som förstår mig, enklast vore ju om det var jag själv. Men det är det enda jag inte är medveten om - vem jag är. Hur ska jag då kunna hjälpa mig? Jag red idag och det var kul och härligt som vanligt, förutom att jag inte tog ett tillfälle som var drömläge just för att jag fegade ur. Men det kommer fler. Men iaf så blev jag sån här ikväll. Deppig och sökt mig till självmords-bilder och Quotes på instagram. Jag antar att depression hänger ihop med Asperger... Att sova brukar hjälpa mig väldigt mycket iaf, så jag är glad att jag inte har sömnproblem. Bara försvinna från denna onda värld, även om det bara är för en kort stund.
"Då har du väl inga problem att oroa dig över" Nä tack för påminnelsen..
2016-03-27
00:01:52

Långfredags uteritt

Hej. Har inte hunnit blogga..men igår red jag Kenny iaf och det var fantastiskt. Jag är så glad att det går så bra med hackamoret, han lyssnar så bra! 😄 Jag gjorde världens snyggaste avsittning/avtrillning haha.. Jag försöker ju undvika galoppera på hemvägen men nu gjorde jag det och han tog i mycket. Sen när vi skulle springa förbi en hög med såna där träd var det på båda sidorna och han såg dom inte på ena sidan. Han "hoppade" till eller nåt mitt i galoppen och det var på grässtråt jag hängde med för jag tappade ena stigbygeln och hängde vid halsen av honom å jag tänkte bara "nu trillar jag av" men de var inte riktigt så för ja hade ju kvar den vänstra foten kvar i stigbygeln men liksom hängde där bara på vänster sida, så jag kunde i princip bara "kliva" av 😅 med foten kvar i... Så jag stod ju ändå upp fastän jag trillat över till andra sidan. Vet det låter luddigt, är svårt att förklara. Men det skulle nog sett roligt ut. Det trygga var ju att han inte gjorde nåt mer utan bara stod där och väntade tills jag fårt ur foten. Aja, så kan det va. Sen när jag skulle upp igen fastnade jag lite med ridbyxorna eftersom dom är skodda. I början av min ridning kände jag stort behov av skoddat, nu vill jag helst undvika det. Det känns oxå friare utan liksom.
Älskar dessa ridvägar!
Drickpaus 😋😆
Hemma utanför stallet ^^
Jag har fler bilder men tänkte att ja sparar dom till andra inlägg om jag inte har nån annan bild att bjussa på :)
✌️