callshappines.blogg.se

2017-03-20
09:55:00

Stressig dag

Jag är i skolan. Så små händelser får mina tankar att gå igång. Jag borde sluta förvänta mig så mycket.. visade ett par kompisar några rader av en konversation med en person jag tycker väldigt mycket om, som ja tyckte var roligt, men dom bara tycker jag är dum i huvet och bryr sig egentligen inte. Förlåt att jag skriver detta,bara det som flödar ur mig för jag mår inte bra av att bära på det. Känner mig hemsk att aldrig vilja umgås med någon, egentligen. Annars så tvingar jag mig själv. Jag jobbade denna helgen och igår var en väldigt stressad dag. Var så mycket. Bland annat skulle en inlämning in som jag inte jobbat nåt vidare på, jag skulle jobba klart och kom upp till internatet igen vid tre (man slutar två) och jag hade ett marsvin att ge antibiotika, smärtstillande och stödmatning 3 ggr per dag. Men blev bara två igår för på kvällen skulle pappa komma med hundmat och sen skulle jag åka på bio med några vänner. Men bara en av dom, som jag åkte med till bion, ville prata med mig kändes det som. Jag satt i kanten så hon va den enda som satt bredvid mig. Jag kan va glad att ha någon i alla fall. Men tycker det är synd att min andra kompis som går i skolan hellre bara ville prata med dom andra. Men men...Jag borde väl vara van vid detta nu. En konstig grej, jag grät till filmen igår. Sen när gråter jag till en kärleksfilm? ALDRIG. Detta var nog första gången 😂 Beauty and the beast var det förresten. Men jag tror det var för jag blev så rörd av budskapet. När jag var liten förstod jag det inte, det var verkligen inte mycket jag förstod då. Det var säkert senast 10 år sen eller mer sen jag såg den tecknade. Denna versionen hade dom gjort som en kopia av den, för vissa saker remindade mig bah "åh men detta är ju med i den tecknade, fastän jag helt glömt bort det". Budskapet är otroligt vackert i den filmen. Så, nu är det min nya favorit i hela Disney-samlingen haha. Till och med lite bättre än Djungelboken, som jag och mina föräldrar såg när den kom ut på bion. Den grät jag däremot mer än en gång till. Typiskt mig att bli så blödig. En till konstig grej att jag sminkade mig innan bion, gör jag aldrig mitt på dan annars. Antingen gör jag det på morgonen eller inte alls. Kanske håller på och förändras, eller inte... Jag har kommit fram till mer och mer att jag saknar hästar och ridningen nu. Det börjar nästan bli så illa att jag har hästbrist. Kan inte ens läsa om andras framgångar och fantastiska häst-dagar, utan att bli "sentimental" eller vad man ska säga.