callshappines.blogg.se

2017-01-07
14:51:37

Use pain to relieve pain

Då är man 18 på torsdag 😄 Mamma säger att jag pratar om det som om hela livet går ut på att fylla just 18! Haha. Lite så känns det kanske. Mycket som händer, man får dricka alkohol på restaurang, tatuera sig, köpa cigaretter, se filmer med artonårs gräns + spel, ta körkort och sen är det säkert massa mer.. Det jag mest är taggad på är körkort och tatuering! Har övningskört en gång hittills men hoppas det blir fler så jag blir redo för en intensivkurs i sommar hoppas jag att jag kan ta. Å sen boka tatueringstid med mina syskon. Vi ska göra det samtidigt, en syskontatuering. De tär väl lika bra att börja med nåt smått som dom flesta säger..även om jag fastnade för sleeve först. Men det blir säkert bra 😊 
En ganska dålig grej som har hänt. Ska väl inte berätta det egentligen för har knappt sagt det till någon annan.. bara Kiro som vet eftersom han vart med mig.. Häromdagen när jag skulle till min kille hittade jag ett cigarettpaket på bussen långt bak. Jag tog det och satte mig där, öppnade och såg att det nästan var helt fullt. Luktade mer tobak än jag trodde. Sen när jag hade åkt hen till mamma igen så samma kväll när jag skulle ut med Kiro hade jag med mig en tändare och tände på en cigg. Kändes som jag gjorde fel på nåt sätt så när jag var klar gick jag in och googlade hur man egentligen gjorde heh.. kändes så löjligt men hittade en exakt förklaring om allt angående det. Jag luktade såklart mycket efteråt men gick och la mig direkt sen nästa morgon luktade jag inget tack och lov. Men sen när jag skulle på promenad med Kiro i skogen så tog jag med mig paketet och en tändare igen.. Blev att jag rökte min andra i skogen alltså. Då andades jag in det mycket mer närmare lungorna för med den första var det liksom att röken mest samlades i munnen och sen blåste ut. Men när den kom så långt ner kände jag verkligen det där "klirret" i halsen så jag blev lite hostig så som jag trodde jag skulle göra. När jag kom in kände mamma lukten direkt märkte jag på henne, sen frågade hon om det. Vilket slutade med att jag ljög om att jag gått förbi några andra som rökte... Vill inte ljuga men det blev liksom bara så, skulle kännas så märkligt att JAG - Silja som alltid vart så oskyldig, snäll och duktig - säger att jag "börjat röka" helt plötsligt 🙁 å jag vet att det är sjukt att berätta det på nätet innan man gör det för någon annan men jag är väl feg och sjuk då. Det är liksom ingen nyhet. Jag har inte tagit någon idag men jag vill inte luka tobak så mycket så tänker jag inte gör det hemma. Om jag lyckas.. tanken var att jag skulle ha dom när jag mår dåligt. För har känt "abstinens" efter cigaretter innan flera gånger även om jag aldrig provat. Väldigt märkligt. Men sån är jag. Jag hoppas inte jag kommer bli en sån beroende som röker mist fyra om dan eller så. Nej, inte ens varje dag vill jag göra det. Men jag kände att när det var svårt att få tag i tändare utan att mamma skulle märka blev ja så febril efter att leta efter en på annat ställe, som jag lyckades hitta då med igår.. sanningen också är att jag sökt efter cigaretter länge, som jag hittar på marken eller så letar jag i paketen om det finns några nya. Men det har inte gått, förräns till några dar sen i bussen. Jag hoppas inte att folk ska gilla mig mindre för detta. Men det funkar liksom som...use pain to relieve pain... That's how it works. För det är ju inte så skönt heller.
En bra nyhet är att det känns helt rätt att jag behåller Kiro! Idag hade jag honom lös och han lyssnade jättebra på mig enda tills det kom några andra med hundar. Var en tant med två stycken hundar som var förbannade på Kiro och hon sa "hon löper" och jag liksom bah "jaha.." å visste inte vad jag skulle sägs mer. Tankarna bara gick att ooh shit nu blev det bara värre. Så jag gick som vanligt runt, runt efter Kiro för han ville bara efter vovvarna.. Men jag blev inte arg på honom, inte ens efteråt. Det var så himla skönt. Innan har jag blivit arg på honom för minsta småsak han gör när vi är ute. Men både han och jag har väl utvecklats/mognat.. Iaf han, och jag har tänkt till och fått gå igenom tanken hur deg skulle vara utan Kiro. Jag känner ofta att de tär så skönt att kunna gå ut ett par gånger om dan med sin vän, för det behöver jag verkligen. Skulle nog inte bli av så mycket om jag var ensam. 
Vi har våra mysiga stunder ❤️
2016-12-25
23:51:00

Min julafton

Jag har ändrat mig. Som vanligt är jag fram och tillbaka, jag vet.. Igår när jag var ute med Kiro innan gösterns skulle komma, släppte jag honom lös på åkern och han sprang så fridfullt (och tokigt) runt, runt..då kände jag bara "jag vill behålla honom". Det fanns - och finns- nån mening att jag skaffat hund. Både bra och dåliga orsaker. Men mest bra, det är han som ska göra mig lyckligare och modigare. Särskilt när jag går bland folk. Han vill komma fram och trösta mig när jag gråter. Han vill följa mig överallt även om jag varit ond mot honom. Han är aldrig dum. Inte på riktigt elak, aldrig. Han förstår så mycket, och om han inte gör det så försöker han allt i sin makt för att förstå vad jag menar. Det är bara godhet i den hunden. Han va rätt för mig, även om han kan va svårhanterlig ibland. Jag är glad att jag känner såhär. Som jag trodde skulle jag gjort mina föräldrar otroligt besvikna om vi lämna bort honom. Mamma blev så lättad när jag sa det att hon brast i gråt. Och det är sällan hon gör det av ren glädje/ lättnad. Jag fick även farmor att gråta senare på kvällen. (Vill tillägga att jag ALDRIG sett henne va i närheten av å gråta i mitt sjuttonåriga liv innan). För precis efter julklappsöppningen gick hon fram till mig och sa "..men den bästa julklappen vara helt klart från dig" och gav mig en kram hon aldrig gett mig innan, lång och menande. Inte så där med en lätt klapp med ena armen som hon annars alltid brukar göra. Så hörde jag henne huttra och snyfta lite bakom ryggen på mig. Jag blev så chockad. VAD HADE JAG GETT HENNE?! Jag kunde för allt i världen inte minnas det, och jag kunde ju inte med å fråga det heller. Jag frågade mamma och hon visste inte heller. Lite senare berättade mamma att hon pratade med farmor i köket och att hon brutit ihop igen över julklappen. Som var en bok. Det enda jag skrivit i den var nog "till farmor" eller nåt sånt, och sen va det en massa sidor med text på med massa citat om varför farmödrar är så viktiga och speciella. Jag förstod inte vad den var å gråta över. Men mamma sa att hon blev så berörd och att det betyder så mycket för henne, sånt. Jag insåg då att jag aldrig säger något kärleksfullt till farmor. Det gör jag inte till någon men det betyder inte att jag inte älskar för det. Förlåt alla där ute för att det verkar som att jag inte bryr mig, jag ska säga er att det är det enda jag gör!! Jag bryr mig för mycket. Därför blir det att jag tänker så mycket på det ännu mer när jag inte kan uttrycka mig så bra. Jag önskar jag kunde sjunga, skriva en låttext och kompa ihop nån musikmelodi så jag kunde sjunga till alla jag tycker om. Det vore helt fantastiskt. Bara jag hade sången i mig hade jag lätt fixat ihop det. Men jag antar att det får bli dikter eller liknande istället..är det inte typiskt mig? 
Vackra ljus, vackra människor, vacker känsla
Det kunde inte bli bättre än såhär, hela dagen var kroppen fylld med nåt spraklande
Ändå finns giftet där inne - tankarna- om vem jag verkligen är
Nej jag får inte låta anklaganden från mig själv förstöra denna dag!
Ibland vinner jag, ibland blir jag övervunnen, och jag kan inte svara på hur det blev
Än, så lever jag, och det är alltid bra tecken
Är så tacksam över dom som finns i mitt liv och bryr sig
Förlåt för att jag inte gör eller visar mer, ni skulle bara veta hur jag känner
Ni förtjänar allt guld i världen, nej allt som inte ens går att köpa för pengar
Jag, vi, alla - ska bry oss så länge vi alla lever kvar på jordelivet
För det spelar ingen roll vad vi säger när ljuset slocknat för dom
Jag är glad att jag överlevt, denna vackra jul
Och jag är ledsen för dom som inte fick uppleva den
 
❤️
 
2016-09-24
00:08:59

Nu är det slut med äckel-ätandet..

Hej! Är kvar på skolan eftersom jag ska jobba. Men vi hade ju studiedag idag. Surt, visste inte det när jag skrev upp det på denna helgen. Aja, jag har haft en väldigt bra dag iaf. Båda mina föräldrar kom till Tenhult också pratade vi med stallägaren och hästägaren direkt efter varandra. Väldigt exalterande! Med hästägaren satt vi ner, diskuterade och skrev avtal. Kändes verkligen på riktigt då. Som om jag skulle ha en alldeles egen häst. Å nu när jag kommer ha Rover i ett annat stall kommer det verkligen kännas så eftersom jag sköter honom helt själv. Eller ja, förhoppningsvis kommer jag få medryttare också som kan hjälpa mig. För om det hade varit i stallet som han står i nu, skulle ja gbsra dit och rida och göra som jag vill. Nu är det ju krav på att alla sköter sin egen häst, och hela stallet en helg i månaden + nån dag i veckan. Men för mig blir det några kvällar i veckan eftersom det skulle bli segt om jag skulle behöva gå upp dit på morgonen. Därför ändrades det lite till så. Men det spelar ingen roll för mig, kommer ju ändå va där varje kväll/dag ändå och jag mockar gärna alla boxarna och tar in hästarna. Åså ska jag fixa hö i hönät var det oxå tror jag. Så det är ju inte så mycket ändå. Så nu har båda mina föräldrar träffat Rover också, vi gick in i hagen och hade hästmys haha. Efter det åkte vi till Huskvarna och åt på Viking, där en libanesisk restaurang varit innan som jag och mamma va på en gång. Men den var inte kvar så fick bli annat. Jag tog falafel i bröd. Sen kom mamma på att det fanns en annan libanesisk restaurang runt hörnet. Sa hon efter vi beställt maten. Hm. Får väl bli en annan gång då. Sen åkte vi till Hemmahallen (så töntigt, har döpt om Ekohallen). Där handlade vi ryktväska, borstar och hovkrats, läderfett och hästgodis. Eller aa det är en sån dom slickar på i en burk.. Funderade på schabrak och hönät också men väntade med det. Rover ska tydligen ha mineralfoder också men skulle kolla i det nya stallet om det redan finns där (liten chans, inte min idé). Saltsten fanns inte. Munkorg till Kiro letade vi efter också men det hade dom inte. Så då åkte vi till Jönköping till Djurmagazinet och hittade en munkorg där. Väl tillbaka gick det jättebra att få på den på honom! Trodde INTE han skulle va så tålig. Men vi "mutade" ju med godis också såklart. Han försökte få av den däremot när han fått på den. Men lite senare gick vi på en promenad och då finns det ju lite annat som distraherar. I slutet ville han ta upp en pinne men det gick ju inte såklart, stackarn! Tyckte så synd om honom att han inte kan utföra sitt kall - att bära saker. Men huvudsaken han inte får i sig massa skit så han ska få magproblem. Han måste förstå att det är för hans eget bästa. Men han verkar inte fatta det. Kanske en dag. Kanske aldrig. Är bara en tidsfråga.. 
Stackars lilla gubben! Ser ut som han är med i en zombie-apocalypse xD ..Darth Vader 😂 Nu kommer det minsann inte va lika många som vågar hälsa på honom! Dom flesta folk verkar ju automatiskt tro att hunden bits och är aggressiv bara för den bär munkorg.. Dom får göra hur dom vill, bara dom inte talar högt om deras dömande. Hatar sånt. Är så fel. Kiro är den mest underbara, snälla, vänliga och lugna valp jag vet om. Han är helt rätt för mig tror jag verkligen! Precis som Rover kommer va. Får vi hoppas. Eller jag. 
Nu ikväll har jag ätit choklad, chips och kollat på The green mile precis som jag tänkte innan i veckan. Hade lite svårt att förstå den tyvärr eftersom jag kollar på putlocker och där är inga undertexter alls. Blir så koncentrerat för mig då som jag måste lyssna. Jag grät, men på fel ställe haha. Det var när den där idiotvakten trampade på musen. Har sett hur många som helst på nätet som sagt att om det är någon film som får dom till tårar är det the green mile.. Men jag tror inte det var musen dom grät över. Det var ju över när det var dom sista 20 minuterna kvar ungefär. Jag blev faktiskt tårögd men det barn inget som rann, ingete som med musen! Ja jag älskar djur mer än människor.. men det är fruktansvärt när människor ska behandla varandra så också.. det får mig verkligen nere, och när det är så det går till i den riktiga världen också.. Sorgligt.......
Det är så skönt att va i huset själv ändå, jag kan gå runt med hunden överallt lös, prata och sjunga för mig själv hur högt och dumt jag vill, skratta och skrika rakt ut utan å bry mig om andra (skriker inte högt som ni kanske tänkte för Kiro är ju fortfarande här). Det är så gött! Aja, men nu måste jag göra mig iordning för att sova, ska ju upp vid åtta imon gäsp.. Work work work work work.
✌🏽️