callshappines.blogg.se

2016-08-08
00:18:00

Så mycket frågor

Blir så förvirrad. Har alltid varit förvirrad, och kommer alltid va. Jag vet att många tänker nåt liknande som jag men man får väl fundera eller?.. Jag fattar inte meningen med varför vi är och lever på denna jord. Finns det ens någon mening? Finns det fler planeter som liknar oss? Eller så kanske dom är likadana, till och med människorna är nåt liknande fast i en annan slags miljö och villkor, eller andra ideal och egenskapar osv...
Är vi något eget med själ och allt eller är vi bara kött och blod med en hjärna som är oss? Eller är det någon annan som styr våra tankar på nåt ofattbart sätt som vi kanske inte ens tänkt på. Är vi delade på, så att en del är lika, eller bara hör ihop väldigt bra? Som är tvillingsjälar/soulmates. En del har bara en. En del har flera, som kanske både är människor och djur. Men varför separerar vi på djur och människor just? Vi är ju också en djurart. Det hade lika gärna kunnat vara hundar och djur, fiskar och djur, örnar och djur... Bara för att vi har tagit över såpass mycket betyder det inte att vi är dom som är värda allt och betyder mest. Men det är väl olika åsikter om det. Personligen tycker jag att vi borde få ett ordentligt straff för allt vi ställt till med, vi river allt som byggts i så fin process. Av naturen. Eller nåt. Men det är egentligen lite fel, för jag har kommit på en sak ikväll. Kollektiv bestraffning är helt fel - eftersom det inte är allas fel om nåt händer. Om man tänker på nåt oförlåtligt en människa har gjort, som Adolf Hitler som skapade arbetslägret för judarna: Det är lika illa att titta på nåt och inte göra nåt åt saken som att utföra den, men det fanns många som inte hade en aning om vad som pågick. Varför ska dom bestraffas för nåt dom inte hade någon som helst medverkan eller anknytning till? Jag tror det blir någon sorts karma istället. Ibland känns det som dom "onda" vinner, det händer aldrig nåt dåligt åt dom. Men det kommer till slut, oavsett om det är i livet eller döden, eller på nåt annat ställe vi inte vet om. Om vi har ett helvete i detta liv kanske det är ett straff för nåt vi gjort någon annanstans. Jag säger inte att vi återföds och får nya liv, även om det kan låta så.. Det kanske är så, men det kan också vara nåt helt annat vi inte ens tänker på. Detta är skitsvårt att förklara, men visst är det självklart att ha 10 siffror? Det finns inget efter det, var det nån som uppfann. Det är människors påfund, det var inget som bara fanns. Men för oss finns inget annat för vi är så vana vid det. Vi är beroende av system för att kommunicera och överleva. Samma som livet och döden, det är det enda som finns för oss, för det är det vi hört och vet om. Men tänk om det finns nåt "under ytan" or what to call it. Nåt helt annat alltså, som är för stort (eller för litet) att föreställa sig? Stort som universum bortom Vintergatan som vi aldrig riktigt upptäckt, litet som en atom vi aldrig riktigt sett. Jordelivet är ett mysterium. Rymden är ett mysterium. Döden är ett mysterium. Det andra är ett mysterium, som vi inte ens vet om än. Jag är ganska säker på att det finns nåt annat än Tellus, rymden, livet och döden. Men ingen aning om vad. Bara att det finns.. Men åter till karman; man kan ju undra om den verkligen finns, eller är rättvis. Man kan tycka att hela människoarten är ond, men ikväll kom jag fram till att det finns goda människor. Varför ska dom då dö? Varför förtjänar vissa människor livet som är döda och varför förtjänar vissa människor som lever döden? Möjligtvis hamnar dom döda till en bättre plats, eller sämre. Det finns goda människor som har haft ett tufft liv, hela tiden. Men ändå haft orken i flera år att vara goda. Men tillslut kanske dom inte orkar mer och tar självmord, eller blir dödade.. Helt utan någon rättvisa. Dom kanske får igen sin karma i "döden" eller vart dom nu hamnar, nåt som var bra för dom. Om det så är vila, frihet, nytt liv, en ledare, deras dröm uppfylld eller något annat. Men vad var då meningen med deras urusla liv, var det ett test om dom var starka nog eller kunde det gå hur som helst? Allt borde hända med en anledning. Men gäller det allt?... Dom onda människorna som man tycker får allt bra till sig, dom dör tillslut, och i döden kanske dom får igen allt det dom gjorde. Det dåliga.. För att det övervägde för mycket. 
Jag undrar mycket över djuren. Jag undrar om dom kommit x antal steg längre. Dom kanske vet om allting. Finns många teorier. Vet dom meningen med allt och bara lever här för å ta allt i sin takt? Var dom beredda på oss människor eller kom det som en överraskning med allt dödande och torterande? Dom måste blivit mycket besvikna. Eller visste dom att vi skulle komma och var beredda att offra sig för allt plågeri vi utsätter dom för? Jag har tänkt mer och mer om dom är lika oss. Innan när folk har sagt att deras hästar/hundar/osv är malliga, snuskiga, falska, elaka, dammallergiker, hatar någon, blir arga utan anledning och allt sånt vi människor kan va har jag tänkt "men hästar är väl inte så?" Men dom kanske är precis som vi människor, fast såklart i en helt annat form. Inte bara fysiskt, utan dom har även kommit längre i sinnet. Dom är individer som oss och en del är såklart snällare än andra, tröttare eller piggare än andra, gillar det ena mer än det andra och vice versa.. Men jag tror inte dom är falska. Dom är precis som dom är. OCH dom bryr sig inte om utseendet, som vi människor har såååån stor hets kring! Därför har dom kommit längre, eller inte är helt hjärntvättade. Därför känns deras död som ett ännu större mysterium. Deras död kanske ser likadan ut för alla djur, medans människornas är olika. Eller tvärtom. Eller så är både människors och djurs död lika. How will I ever know?! Enda sättet och få reda på det är att bli död. Men vad har man för nytta av den kunskapen då? Kommer allt gå över verkligen? Borde döden va något vi ska frukta? En del säger att helvetet inte existerar. Men hur kan vi va så säkra på det? Dom som gått över till dödsstigen är dom enda som vet,men eftersom vi i livet inte alls är där har inte kommit i närheten av det då. Tänk om det finns ett helvete i en annan dimension, långt borta eller alldeles bredvid oss det vet jag inte.. men någonstans pågår det, och det är sjukligt plågsamt för dom döda. Det pågår i tusen, miljoner år kanske. Som att bli misshandlad 24 timmar om dygnet, brännas upp utan att slockna och bli aska, känna ilningar av smärta genom kroppen gång efter gång.. Det slutar inte, för att dom redan är döda. Dom dör inte igen när dom väl är där. Dom skriker efter hjälp men ingen kan höra dom. Inget dom säger får det att sluta. Samma smärtsamma process i flera tusen evigheters evighet. Man vänjer sig aldrig vid smärtan för den blir bara värre, det kan gå hur långt som helst, eller så kommer en ny. Ingen hör eller ser dom. Ingen kan hjälpa dom. Och det pågår. Nu. Då. Sen. För 5 minuter sen. Om 300 år. Hela tiden. Stackarna som trodde att dom skulle få vila.. Så fel det kunde bli. Får djuren lida för detta också? Även fast dom inte gjort något fel? Dom bara följer sina instinkter och det dom måste för att överleva, hur hemskt det än är. Dom kan inte hjälpa det. Dom ska inte behöva bestraffas för något vi har gjort. Hela jordelivet. Undrar om det är dom som har kontroll över oss- just för att dom vet, eller om det är en annan kraft.. Vart kommer helvetet ifrån isåfall? Är det någon som styr det ens eller hur kan all denna smärta bara finnas? Vad är grejen med det? Är det nåt straff som kommer ur nåt gammalt? Eller är det bara så det är och det kanske kommer en perfekt värld om några evigheter eller ska allting ta slut snart bara? Snart..kan va om fem minuter, kan va om fem miljarder evigheter. Hur lång nu en evighet är. 
Det enda jag i princip vet är: Jag är en människa, för det är bestämt så. Min art delar jorden med djur och natur. Vi lever i detta nu och ingen har en direkt förklaring på varför och hur. Det finns nåt mer än så här. Jag har så mycket frågor och jag kommer inte få svar på ens hälften av dom i detta liv.
Så mycket frågor.
 
 
✌🏽️💀
Kommentar:
2016-08-08 @ 00:40:12
#1: wiilow

funderar ibland det samma.

Svar: Wow verkligen? Ja det kanske inte är så ovanligt :)
Silja

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: