callshappines.blogg.se

Hej! Nu har vi kommit hem äntligen, tog ju några år kändes det som. Vi åkte båt i tre timmar och där läste jag, sen tänkte jag lyssna på musik men då fanns inget nät och jag kände jag skulle få panik faktiskt och blev jättearg även om jag inte vill börja på nån konflikt med dom som inge förstår. Så det slutade med att jag nästan somnade. Sen funkade det faktiskt, men hörlurarna eller vad det är betedde sig så där konstigt igen så det lät som rösterna var jättelångt borta.. Men tur var att det fungerade utmärkt när vi skulle åka bil. Den resan tog också tre timmar, och jag satt seriöst och tittade ut genom fönstret med musik i öronen 3 timmar i sträck 😅 Hade ju förklarat för mamma innan att ja kan sitta i timmar och inte göra nånting, och det stämmer ju. Minns resorna till Göteborg som tar två timmar, då har jag bara suttit och glott, i alla fall när jag var mindre. Vi kom hem sent men det har det varit värt, det är ju en dag imin hemma också. Jag ska rida och sen får vi se vad som händer, inte mycket förmodligen. Jag skulle träffa min kontaktperson men jag tror inte jag hinner det p.g.a tåget som vanligt 😣 

Idag den lilla stunden kvar i Visby gick vi runt i staden och spankulerade. Det var en modevisning mitt i gatan (alltså i mitten av alla butiker på sidorna) så det var små röda runda mattor i en lång rad längs med gatan. Så gick det olika modeller där med kläder, fixade hår, make-up å sånt från butikerna som ligger där. På hela gatan köpte jag inget, det var inte förräns i slutet vi hittade en till gata med butiker, men det var mest vanliga som fanns överallt i Sverige annars som Åhléns, Cubus osv. Vi gick redan in i den första - Cubus där jag köpte två byxor. Det gick ganska bra faktiskt men det va tlite svårt att bestämma sig vilken storlek som passade mig bäst. Jag tog två M men hade kunnat ta L oxå. Det är hemskt för det är såhär jag insett att jag verkligen "växt" från S/M till M/L, visst jag kan ha haft L innan med men nu är det standard liksom. Asså L betyder LARGE, jag vill inte vara stor. Jag vill va XS= extra small. Men det är jag inte, och kommer aldrig bli. Folk säger att man inte blir lyckligare av att ha sin drömstorlek, men jag vet att det skulle hjälpa mig lite iaf. Går inte förklara det som det är. Men jag mår illa av att gå i klädbutiker och när jag ska leta och vi måste gå längst bak i klädhögen, och då är inte min syn skev - det är ju så tydligt bevis det kan bli. Jag är så jävla fet. Det var bra hur jag såg ut innan, men shit vad jag fick kämpa för att behålla mig så.. Vet inte om det är värt det, men om jag skulle slippa alla nedtryckande tankar om mig själv skulle det va uthärdligt. Jag vill intr tänka så, antar att det inte är så hälsosamt. Men mitt överskottsfett på låren och bristningarna skrämmer mig. Har tänkt länge att jag inte ska bry mig om detta sålänge jag bor hemma. Jag får ta tag i det hälsosamma när jag bor själv. Jag känner mig bah så onyttig nu mestadels och det tål inte jag riktigt. Jag känner det inom mig om jag inte tränat på länge eller om jag levt på pizza och socker känns det som jag får en mini-hjärtinfrakt. Jag sprang några steg på ett fält igår som jag brukar kunna göra, men det jag kände massa skit i vägen runt hjärtat och jag blev smärtsamt trött fort. Å det är bara efter dessa dagar på Gotland. Usch, jag tål inte att leva så, jag är för olik mina föräldrar och dom har ingen förståelse för detta jag förklarat nu. Dom har gett upp hälsans liv men det har inte jag. Jag måste sköta det, annars känner jag mig sjuk. Jag vill att det ska någorlunda ska fungera, jag ska sova mycket mer och komma till skolan å göra alla uppgifter. För hundens skull. Jag längtar så dit. Nu ska jag visa lite naturbilder från igår och idag.