callshappines.blogg.se

Så var jobbhelgen avklarad. Igår - första dan- började det typ med att jag hittade en skadad fågel. Den hade bruten nacke. Jag tog upp den i min hand och visste inte vad jag skulle göra. Någon minut senare dog den. Idag var det lite bättre, för jag var lite snabbare. Jobbade över en hel del båda dagarna. Kiro fick va själv i hundstallet under hela tiden. Som han måste saknat mig. Idag följde han med mig till bågskytten igen och han skämde ut mig rejält. Jag tog in honom i köket bakom kompostgaller och med en stol framför. Så gick jag in i salen där vi skjuter så hör man honom gny-skälla. Allas blickar riktade mot mig. Awkwaaaaard. När jag fixade grejerna kommer en tant i och säger "Han kom ut. Det var din hund va?" "Ehm ja.." "Aa han kom ut. Åh här kommer han ju" så ser jag Kiro springa framför alla. Oh my god.... Jag springer fram och går iväg med honom, så erbjuder sig en pappa att hålla honom. Jag tänkte, ska han verkligen hålla honom hela timmen?.. Men dom hittade mitt koppel och så satt dom där faktiskt. Kiro pep lite i början men sen när jag tittade låg han utslagen på golvet. Sen gick vi de två kilometrarna tillbaka till stationen. Eller sprang rättare sagt.. På bågskytten fick vi skjuta från tolv meters avstånd idag! Det var stor skillnad, pilarna liksom hoppade mer eller vad man ska säga haha. Jag snärtade till armen med spänntråden (eller vad den heter) eftersom alla långa armskydd var slut. Men det var mer att det gick upp hela tiden så det var mest i vägen. Jag blev så svettig i början. I grunden var det för att det var så varmt att gå uppför öxnehagaleden. Sen för att jag skämdes över Kiro, och var rädd att mina trosor syntes igenom mina tights p.g.a svetten, vilket gjorde mig mer svettig... Var så mycket att tänka på. Men det gick över efter ett tag. Å allt gick så fort, rätt som det var är klockan 6. Min huskompis hade äntligen med sig sin hund också, och dom har träffats och lekt. Rolig syn 😂